Och oj vad jag har gått, både långt och snabbt
Är jag den samma? Det har hänt så mycket
Vem var jag och vart var jag på väg? Och framför allt, vart har jag kommit och vem är jag nu? Det har varit en lång och lärorik resa. Iblan ensam men ack så stark den har gjort mig. Jag är eller på god väg att faktiskt ha hittat mig själv. Vad jag vill och vem jag är.
Från att ha varit trygg i det som var oss, att hittat min väg att gå och mig. Ja, du är den du väljer att vara. På djupet i mycket men inte allt är jag den samma, men den starka och trygga individ/kvinna jag har blivit på vägen har jag skapat efter hur jag har lärt känna mig själv och valt vägar att gå som format mig.
Mycket kärlek och uppskattning har jag fått, mycket har jag skakat av mig. Från check in- check ut jobb, långa häftiga nätter, bakfulla dagar. Fantastiska vänner och många sängar har jag provat. både på gott och ont! En fantastisk resa med ytterligare fantastiska vänner till tråkig vardag. Till en lite lagom spännande vardag med ett jobb jag njuter av att utföra, mer ansvar, vänner jag har försummat/förlorat, men nya på vägen.
Och nu idag bara njuter jag av allt som händer, försöker se det positiva med motgångar, dock svårare sakt än gjort. Senast idag dog jag lite innombords och undrar vad jag gör? för vem och varför? Tja, förhoppningsvis ger det mig något. Jag försöker lära mig av mina "misstag". Men ja sen står jag där... alla kan inte bli nöjda, men så jag försöker. Jag tror jag har lärt mig att det gäller att kriga (lite) Han kommer inte tacka dig utan det är du som får tacka och då förhoppningsvis dig själv som sugit i dig det du har nytta av. I slutändan handlar det om dig själv. Det är bra att kunna vara egoistisk.
En av de vänner jag tappat på vägen sa till mig: "ja, du behöver inte direkt mer uppskattning, det hade räckt med hälften för ditt sälvförtroende" Detta efter att jag varit på världens resa i 5månader och krigat mot mitt gamla jag och blivit inte bara nöjd utan stolt över mig själv och den jag var.
Senaste tiden har det hänt mycket hos mig, ändå känner jag hur det kliar i kroppen. Jag behöver förnyelse.. Det är ett mål.. men en väg jag inte hittat, kanske vågar jag inte leta tillräckligt djupt.
Varför är jag där jag är, för mig eller någon annan, vem vinner på det? Alla? tja, tror inte det men jag hoppas.
Nya tankar leder till nya vägar...
Sluta aldrig leta...
Vem var jag och vart var jag på väg? Och framför allt, vart har jag kommit och vem är jag nu? Det har varit en lång och lärorik resa. Iblan ensam men ack så stark den har gjort mig. Jag är eller på god väg att faktiskt ha hittat mig själv. Vad jag vill och vem jag är.
Från att ha varit trygg i det som var oss, att hittat min väg att gå och mig. Ja, du är den du väljer att vara. På djupet i mycket men inte allt är jag den samma, men den starka och trygga individ/kvinna jag har blivit på vägen har jag skapat efter hur jag har lärt känna mig själv och valt vägar att gå som format mig.
Mycket kärlek och uppskattning har jag fått, mycket har jag skakat av mig. Från check in- check ut jobb, långa häftiga nätter, bakfulla dagar. Fantastiska vänner och många sängar har jag provat. både på gott och ont! En fantastisk resa med ytterligare fantastiska vänner till tråkig vardag. Till en lite lagom spännande vardag med ett jobb jag njuter av att utföra, mer ansvar, vänner jag har försummat/förlorat, men nya på vägen.
Och nu idag bara njuter jag av allt som händer, försöker se det positiva med motgångar, dock svårare sakt än gjort. Senast idag dog jag lite innombords och undrar vad jag gör? för vem och varför? Tja, förhoppningsvis ger det mig något. Jag försöker lära mig av mina "misstag". Men ja sen står jag där... alla kan inte bli nöjda, men så jag försöker. Jag tror jag har lärt mig att det gäller att kriga (lite) Han kommer inte tacka dig utan det är du som får tacka och då förhoppningsvis dig själv som sugit i dig det du har nytta av. I slutändan handlar det om dig själv. Det är bra att kunna vara egoistisk.
En av de vänner jag tappat på vägen sa till mig: "ja, du behöver inte direkt mer uppskattning, det hade räckt med hälften för ditt sälvförtroende" Detta efter att jag varit på världens resa i 5månader och krigat mot mitt gamla jag och blivit inte bara nöjd utan stolt över mig själv och den jag var.
Senaste tiden har det hänt mycket hos mig, ändå känner jag hur det kliar i kroppen. Jag behöver förnyelse.. Det är ett mål.. men en väg jag inte hittat, kanske vågar jag inte leta tillräckligt djupt.
Varför är jag där jag är, för mig eller någon annan, vem vinner på det? Alla? tja, tror inte det men jag hoppas.
Nya tankar leder till nya vägar...
Sluta aldrig leta...
Kommentarer
Trackback